Här hittar du information om några av de vanligaste vilda djuren som lever i vår närmiljö i Vallentuna kommun. I varje utfällbar box hittar du också tips på vad du kan göra för att förebygga problem.
Grävling
Grävlingen finns i hela Sverige utom på Gotland och i fjällvärlden. Grävlingen är skygg och mest aktiv i skymningen och på natten. Den kan gräva omfattande gryt och ibland händer det att den bygger bo under altaner och i krypgrunder.
Upptäcker du grävling i din trädgård finns det några saker du kan börja med att göra:
- Ta bort all fallfrukt från tomten. Grävlingar älskar äpplen och annan fallfrukt
- Säkra ditt sopkärl så att grävlingen inte kan välta omkull den
- Se över eventuell komposten så att den är skadedjurssäker
- Skräm bort grävlingen med ultraljud, resonansljud eller andra skrämselanordningar. Det finns olika varianter att välja mellan
- Avskräck grävlingen från platsen genom att lägga trasor indränkta med parfym eller andra mänskliga dofter där den gräver
- Sätt för ingången och täta husgrunden. Gör detta nattetid när grävlingen är ute
För att förebygga skada får du under hela året jaga grävling som kommer in på gård eller i en trädgård och där den kan orsaka skada eller annan olägenhet. Om du själv inte är jägare kan du kontakta jaktorganisation på din ort som kan hjälpa till med kontakter. Bor du inom detaljplanelagt område får du inte använda skjutvapen utan tillstånd från polisen. Kommunens viltvårdare innehar skottlossningstillstånd i tätbebyggelse.
Du hittar mer information om grävlingar på tomtmark på Svenska Jägareförbundets webbplats.
Rådjur och älg
Bor du nära ett skogsområde eller har mycket buskar och fruktträd i trädgården kan du få besök av harar, rådjur och älgar. De kan orsaka skador på växter, buskar och träd.
Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:
- Plocka fallfrukt
- Hägna in planteringar och andra attraktiva platser på din tomt
- Avskräck med mänskliga dofter runtom i trädgården
Om du upplever störningar av älg i din trädgård dagligen ska du kontakta Länsstyrelsen. Länsstyrelsen hanterar viltfrågor i länet och kan besluta om fler djur ska skjutas av. Om älgen är ett direkt hot eller har hamnat inom ett tätbebyggt område, inte hittar ut, eller är skadad, ska du kontakta Polisen. Polisen har tillstånd att skjuta inom tätbebyggda områden och kan hantera farliga situationer snabbt.
Fåglar
Fåglar kan upplevas som störande i tätorternas parker, bostadsområden och på uteserveringar. Detta är oftast inget som kan lösas genom skyddsjakt eftersom andra fåglar snabbt ersätter de skjutna. Att lösa problemet på lång sikt kan vara svårt, men det finns sätt.
Fåglarna finns där det finns mat.
Här är tre grundtips för att begränsa tillgången till mat:
- mata inte fåglarna i tätbebyggt område
- plocka upp skräp och rester, och lämna i sopkorgarna
- håll ordning i soptunnor och komposter
Om det inte hjälper kan man som fastighetsägare försöka åtgärda problemet genom att:
- sätt upp nät som förhindrar fåglar att vara på vissa platser
- placera piggar på lämpliga platser för att förhindra att fåglarna slår sig ner
- fäst vajrar på takutsprång och hängrännor
- montera roterande och störande skyltar, som till exempel reflexer, vimplar i färger eller något som stör med ljud
- mata bara småfåglar på sätt som inte lockar måsar och andra djur till platsen
- plocka bort bon på våren innan fåglarna lägger ägg
Räv
Rävar i bostadsområden anses inte generellt vara ett problem. Under sommarhalvåret är det inte ovanligt att nyfikna ungrävar dyker upp nära bebyggelse. Deras nyfikna och oskygga beteendet är ofta övergående.
Tips på åtgärder för att hålla räv borta från din tomt och bostadsområde:
- Mata inte räven, varken avsiktligt eller oavsiktligt. Det kan göra att den stannar kvar längre
- Låt inte sopor stå framme och håll dörren stängd om det behövs
- Prata gärna ihop dig med grannarna för att minska mängden tillgängliga sopor och mat i området
Skabbräv
Rävar som byter från vinterpäls till sommarpäls kan ofta förväxlas med skabbräv. Bytet från vinter- till sommarpäls sker i regel någon gång under mars till maj och under denna period ser räven tufsig ut över större delen av kroppen. Observeras en tufsig räv under denna period bör man anta att den inte är sjuk. Även tikar med valpar kan vara väldigt luggslitna och kan lätt förväxlas med skabbräv.
Ser du en skabbräv i tätort kan du kontakta kommunens kontaktcenter som förmedlar dina kontaktuppgifter vidare till kommunens viltvårdare som i sin tur kontaktar dig. Tänk på att viltvårdaren ofta jobbar på frivillig basis, så det är inte säkert att utryckning kan ske omedelbart samt att jakt på skabbräv kan ta tid då rävarna hela tiden rör sig.
Ser du en skabbräv utanför tätbebyggt område är det jakträttsinnehavaren som ska kontaktas. Du når dessa genom markägaren.
Bäver
Bävern är vår största gnagare och arten finns spridd i hela länet. De lever i närheten av vattendrag eller sjöar där de bygger sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. Den kan orsaka skador på gröda, skog, vatten, infrastruktur och egendom. Det är en lång allmän jakttid på bäver (1 oktober till 10 maj). Det krävs tillstånd för att riva bäverhyddor men bäverdämmen kan rivas utan tillstånd under perioden 1 maj till 30 september. Övrig tid på året krävs tillstånd för skyddsjakt. Skyddsjakt av bäver under fredningstiden innebär risk för att ungar görs föräldralösa.
Om du ser en bäver så håll avstånd, den kan bli aggressiv och försvara sig om den känner sig trängd.
Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:
- Hägna in träd på dina tomt med till exempel hönsnät eller kompostgaller.
Läs mer om bäver på Länsstyrelsen webbplats.
Vildsvin
Vildsvin är skygga och ses sällan i dagsljus. Spåren de lämnar efter sig är desto lättare att upptäcka. De bökar i marken i jakt på ätbara växtdelar, skrubbar och vältrar sig i lera. Under dagen vilar vildsvin på platser där de känner sig trygga och får vara ostörda. Det kan vara vassar, klippterräng, kärr eller täta planteringar. Känner man sig otrygg i skog och mark så kan man därför försöka undvika denna typ av terräng.
Vildsvin är inte klassade som skadedjur eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa och generellt är inte vildsvin farliga för oss. Lösa hundar som jagar och stör vildsvin kan bli attackerade i försvar. Håll därför hunden kopplad för både hundens och viltets bästa.
Om du själv stöter på vildsvin kan du ropa högt och vifta med armarna för att få dem att springa sin väg. Vildsvin är nyfikna och kan stå kvar en stund för att fundera på vad det är de ser. De kan till och med ta ett par steg i din riktning innan de vänder och försvinner åt ett annat håll.
Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:
- Plocka fallfrukt på hösten
- Undvik fågelfrö på marken
- Hägna in din tomt eller odling med staket eller elstängsel
Du får fler tips om hur du säkrar din tomt på Svenska Jägareförbundets webbplats.
"Övergivna" vilda djur- och fågelungar
Det är inte ovanligt att se vilda, till synes övergivna djurungar ensamma i naturen. Det bästa är att låta djurungen vara. En ensam unge är väldigt sällan föräldralös eller övergiven.
Några råd om djurungar
- Om barnen kommer med en upphittad djurunge, be dem visa var de hittade ungen och sätt sedan ut den där igen så fort som möjligt.
- Om du hittar ett djur vid till exempel en vägkant kan du flytta det till en säkrare plats i närheten.
- Honan bryr sig inte om att ungen luktar människa. Hon tar hand om den ändå.
- Du kan kontakta polisen eller viltrehabiliterare om du är säker på att föräldrarna är döda och ungen verkligen är övergiven – ta inte hand om ungen själv.
Läs fler råd om vilda djur på Länsstyrelsens webbplats.
Måsar och måsungar
Fiskmåsar kan bygga bon och häckar på tak. I Vallentuna centrum har vi under våren och sommaren många måsungar som hoppar ner från taken och börjar promenera på våra gator. Låt dessa vara.
Måsungar hoppar ur boet när de är redo och lär sig sedan att flyga från marken. Föräldrarna har koll på sina ungar även om du inte alltid kan se dem. Fånga inte in eller flytta ungarna mer än 30-40 meter (detta endast om de är på en farlig plats) och se till att föräldrarna har koll på att ni flyttar ungarna.
Skadade och närgångna vilda djur
Om du har kört på ett vilt djur är du i flera fall skyldig att anmäla detta till Polisen på telefon 112. Skyldigheten gäller älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, örn och mufflonfår. Polisen kontaktar en eftersöksjägare med särskild kompetens för att spåra det påkörda djuret. Läs mer om viltolyckor på Nationella Viltolycksrådets webbplats.
Information och råd gällande skadade, övergivna och närgångna vilda djur hittar du på Länsstyrelsens webbplats.
Döda vilda djur i naturen eller på tomten
Om ett vilt djur har dött på din tomt är du som fastighetsägare ansvarig för kadavret. Ligger kadavret i ett bostadsområde behöver du oftast forsla bort det. Du kan exempelvis flytta kadavret till ett skogsområde om du har markägarens tillstånd. I skog och mark så tar naturen hand om det döda djuret. Hittar du ett dött djur i naturen som ingår i statens vilt, till exempel ett rovdjur, ska du alltid ringa Polisen, telefon 114 14.
Om du träffar på döda vilda djur i skog och mark kan du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Hittar du ett eller flera döda vildsvin är det extra viktigt att du rapporterar detta till SVA med anledning av förekomsten av afrikansk svinpest i Sverige. Rapportera in fynd av döda vilda djur hos Statens veterinärmedicinska anstalt.
