Utemiljöer och gestaltning
Värdefulla naturområden i Kristineberg ska så långt som möjligt bevaras och tillgängligheten till naturmiljöerna ska öka utan för stort slitage på känsliga hällmarker. Naturvärden som påverkas negativt av utbyggnaden ska så långt som möjligt kompenseras. I stadsdelen ska andelen hårdgjorda ytor begränsas så att ytor för infiltration och fördröjning bevaras.
Insatser
1.2.1 En naturvärdesinventering på nivå detalj med tillägg värdeelement har genomförts och ger förslag på skydd av värdeelement eller på kompensationsåtgärder, och planstrukturen anpassas för att bevara naturvärdesklassade och skyddsvärda områden såsom värdefulla träd och hällmarker. Detta säkras genom upprättande av skötselplan samt genom skyddsåtgärder under tiden som området byggs ut.
1.2.2 Kompensationsåtgärder genomförs för att förstärka de nya bebyggda ytorna så att de bildar ett sammanhang med omgivande naturområdena. För etapp 1 tas specifika kompensationsåtgärder fram som anpassas till den närliggande naturmiljön och den mark som tas i anspråk.
1.2.3 Grönytefaktorer (GYF) för kvartersmark och allmän platsmark tas fram för att bland annat stödja genomförandet av kompensationsåtgärder. GYF tas fram i samverkan mellan kommun och exploatör.
1.2.6 På lämpliga platser längs gaturummen sparas karaktäristiska barrträd så långt detta är möjligt.
1.2.7 För att förstärka de stödjande ekosystemtjänsterna, kompensera för eventuell förlust av boträd och förbättra rekreativa upplevelsevärden sätts fågelholkar, insektshotell och ev. bikupor och fladdermusholkar upp på lämpliga platser.
2.1.2 Allmän platsmark, kvartersmark och gatumark ska höjdsättas så att gatorna kan användas som sekundära avrinningsvägar vid skyfall så att det inte riskerar att bli stående vatten runt fasaderna. Gator höjdsätts så att antalet lågpunkter minimeras, självfall erhålls och antalet pumpstationer minimeras.
2.1.3 Parkeringsplatser på allmän platsmark ersätts med genomsläppliga material (så kallade permeabla) där det är lämpligt.
2.1.5 Trädplantering vid gata (i belagda ytor) ska ske med skelettjord, biokol eller likvärdigt alternativ.
2.1.10 Torrdammar (en torr översvämningsyta) för att hantera tillfälliga översvämningar orsakade av skyfall finns inom programområdet.
2.2.2 Byggnader ska anpassas för att bidra till de lokala ekosystemtjänsterna, såsom minskat buller, förbättrad luftkvalitet och dagvattenhantering, genom t.ex. gröna tak och gröna väggar. Åtgärderna genomförs där det är tekniskt och gestaltningsmässigt möjligt.
Stjärnnivå
- Husen har ThermoWood-panel helt utan miljögifter.
- De gemensamma parkeringarna på området har gräsarmering för att ytterligare bidra till en bra dagvattenhantering.
- Radhusen har fasader mot gatan av tegel som över tid är ett mycket hållbart material som inte kräver framtida behandlingar. Tegelfasaden bidrar även till att reducera invändiga bullernivåer.
Resurseffektiv och hållbar stadsdel
De boende ska uppmuntras till smarta och medvetna val. Bostäder bör därför utrustas med informations- och kommunikationsteknik som ger boende snabb och enkel information om förbrukning av el, vatten och värme. Kommunen ska föregå med gott exempel och minst en fastighet som kommunen upprättar ska byggas som ett plusenergihus eller likvärdigt alternativ.
Det ska vara enkelt att sortera sitt avfall och göra sig av med det. Fastighetsnära hämtning av utsorterat avfall förenklar för invånarna vilket leder till ökad andel sorterat avfall.
Insatser
1.2.5 Inför exploateringen ska entreprenörer redovisa hur man säkerställer att skadorna på naturmiljön och värdefulla träd minimeras. Länsstyrelsernas rekommendationer gällande skydd av träd vid arbeten ska gälla, t.ex. ska träd skyddas med staket under genomförandeskedet så att rötter inte tar skada.
3.1.1 Kommunens egna byggnader ska uppnå minst Miljöbyggnad klass silver (≤ 75 % av BBR). Övrig bebyggelse ska motiveras att nå upp till samma eller bättre energiprestanda.
3.1.3 Primärenergifaktorer (enligt SOU 2008:25) ska användas för planering och val av energihushållningsåtgärder. Alla byggnader bör sikta mot att uppnå kraven för "Miljöbyggnad brons" gällande energislag.
3.1.5 Samtliga lägenheter och lokaler bör ha individuell mätning av el och varmvatten som möjliggör för de boende att få snabb och enkel information om sin förbrukning.
3.2.1 Uppvärmning av byggnader ska så långt som möjligt ske med ett energisnålt alternativ där förnybara källor och värmeåtervinning eftersträvas.
3.2.3 Husen ska lokaliseras och utformas så att ljus och energi från lågt stående vintersol kan tillvaratas och så att sommarsolen avskärmas.
3.3.1 Byggnaderna bör vara anpassade för att enkelt kunna montera eller integrera solceller och andra förnybara energilösningar på fasader och tak. Taklutning och placering av objekt på taken bör optimeras för att säkerställa en god solenergipotential.
3.3.2 Målet är att all elektricitet som används i området ska vara producerad med hjälp av förnybara energikällor.
3.3.3 Laddmöjligheter för el- och hybridfordon ska finnas på varje flerfamiljsfastighet, vid centrumnoderna samt större gemensamma anläggningar (t.ex. idrottsplats). P-laddningsnormer ska utvecklas och appliceras för flerbostadshus respektive verksamhetslokaler.
3.4.1 Belysning på kvartersmark ska utformas med energieffektiv teknik avseende styrning, verkningsgrad och totaleffekt. Belysningsprodukten ska även vara miljövänlig och gestaltningsmässigt tillfredställande avseende utformning och ljus.
5.1.2 Inomhusmiljön i bostäder och lokaler ska vara god med en hälsosam luftkvalitet. Detta säkerställs bl.a. genom effektiv styrning av ventilation.
5.1.3 Skolor och förskolor byggs och inreds med giftfritt material (leksaker, möbler, köks- och serveringsutrustning med mera).
5.2.2 I varje kvarter med flerfamiljshus ska finnas minst ett källsorteringsutrymme med hög brukarkvalité som är lättillgängligt för alla, även personer med funktionsnedsättning.
Stjärnnivå
- Miljöbyggnad klass Silver beräknas överträffa ställda krav del genom energisparande värmepumpar samt kompletterande solceller på tak.
- Varje hushåll har vid egen fastighet laddningsmöjlighet för el- eller hybridfordon
Hållbara transporter
Kristinebergs transportsystem ska ge alla människor samma möjlighet att ta sig fram oavsett ålder, ekonomiska förutsättningar eller funktionsnedsättning. Kommunen och exploatörer tar gemensamt fram och genomför Mobility Managementinsatser så att områdets parkeringstal för bil kan sänkas. Det ska vara attraktivt att gå och cykla och tydliga kopplingar ska finnas för gång- och cykeltrafik såväl inom området som till andra stadsdelar. Cykelparkeringar ska vara attraktiva och lättillgängliga för cyklisterna.
Insatser
4.2.2 Inrättande av en bil- och cykelpool med framförallt transport-/lådcyklar ska vara en prioriterad mobility management-åtgärd som möjliggör en sänkning av P-normen.
4.3.3 Lättåtkomliga, bekväma och säkra cykelparkeringar med väderskydd och låsmöjligheter anläggs nära entréer till service- och verksamhetslokaler.
4.3.4 Bil-P-norm sätts till mellan 0,6-1,2 (p-norm för zon 1, flerbostadshus), och görs flexibel, d.v.s. så att normen kan sänkas om Mobility Management-åtgärder genomförs.
4.3.5 Plats för bilpoolsbilar (parkering och service) och laddstolpar ska finnas centralt lätt tillgängligt i området.
4.5.1 Boende och verksamma inom området erbjuds en personlig resplan/resecoachning för att stimulera till och underlätta användning av hållbara resealternativ.
Social hållbarhet
Den sociala hållbarheten innebär att skapa ett samhälle där alla får sina rättigheter respekterade, oavsett behov och förutsättningar. Stadsstrukturen måste ta hänsyn till alla människors behov och rörelsemönster och för att nå dit behöver man bland annat arbeta med integration, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, folkhälsa, livskvalitet, kultur, mångfald.
Insatser
1.1.2 Förstärkning och etablering av leder (såväl stigar som anläggande av GC-vägar) görs för att minimera slitage och skador orsakade av den förväntade ökade användningen. Historiska stigar tillvaratas och bevaras. Åtgärderna gäller såväl inom Kristineberg som i Gävsjödalen, där t.ex. anläggande av en naturstig ska genomföras.
1.1.5 Lokala målpunkter för rekreation och lek, som lekplatser och grillplatser, ska finnas i tillräcklig omfattning. Minst en lekplats i området ska utformas som en naturlekplats där områdets skogskaraktär utnyttjas. Några av målpunkterna ska även vara anpassade till barn och vuxna med funktionsnedsättning.
1.1.6 Ytorna avsatta i plankartan för torrdammar ska göras lämpliga och tillgängliga för spontana fritidsaktiviteter, som t.ex. för bollspel.
4.1.2 Kristinebergs centrumdel/ar ska utformas så att det är attraktivt att handla i närområdet och därmed understödja god bärkraft på verksamheter som levererar daglig service, t.ex. livsmedelsbutik/er och kvartersrestauranger.
5.2.8 System för att återanvända eller vidareförädla varor och produkter såsom t.ex. textil, leksaker och möbler möjliggörs i Hemvärnsgården. Det innebär t.ex. att ett bytesrum eller "makerspace" med utrymmen och verktyg för t.ex. reparationer och slöjd m.m. inrättas.
