Ritningsinformation
Du behöver oftast skicka med situationsplan, fasadritning, planritning och sektionsritning i samband med anmälan eller en ansökan till bygglovsavdelningen.
Situationsplan
En situationsplan ska redovisa var du ska bygga, riva eller göra din åtgärd. En situationsplan visar fastigheten, dess byggnader och omgivningen ovanifrån.
Beställ en nybyggnadskarta och använd som underlag till din situationsplan.
Basera situationsplanen på en nybyggnadskarta. Nybyggnadskartan beställer du från oss på Kart- och mätavdelningen. Nybyggnadskartan blir ett underlag för situationsplanen. Redovisa vad du ska göra i kartan och använd den som situationsplan i din ansökan.
Situationsplanen ska visa
- befintliga och planerade markhöjder mot bland annat grannar och väg.
- hur tillgängligheten för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga ordnas till samtliga byggnader.
- eventuella stödmurar och slänter.
- hur anslutningen mellan gata samt infart och tomt klaras (redovisa med plushöjder).
- parkering.
- vilka befintliga byggnader som ska bevaras och vilka som ska rivas.
- nybyggnaden eller tillbyggnadens alla yttermått.
- nybyggnadens avstånd till fastighetsgränsen (minst tre mått).
- plats för enskilt avlopp och enskild brunn (om det ligger utanför kommunalt VA-område).
- plats för utevistelse (redovisa på situationsplanen eller i en markplaneringsritning).
- plats för avfallshantering (redovisa på situationsplanen eller i en markplaneringsritning).
Fasadritning
Fasadritningen ska visa
- takvinklar.
- fasadutformning, till exempel fönster, dörrar och skärmtak.
- blivande och befintlig marknivå fram till tomtgräns.
- material och färgsättning.
Tänk på att
- Om du ska ändra marknivån ska du redovisa både befintlig (streckad) och blivande (heldragen) marklinje. Redovisningen ska sträcka sig till fastighetsgränsen eller till den punkt där den nya marknivån möter den befintliga.
- Dagvatten ska tas om hand inom den egna fastigheten. Normalt innebär det att den nya och den befintliga marknivån möts cirka 0,5 meter från tomtgränsen för att lämna plats för ett dike eller dränering.
- Redovisa både befintliga och nya fasader när det gäller tillbyggnad/ändring. Markera det som är nytt.
- Fasadritningarna ska stämma överens med planritningarna.
Planritning
En planritning ska visa
- våningsplanets olika rum och vilka funktioner de har.
- väggtjocklekar, fönster och dörrar, trappor och hiss.
- var fast inredning (köksinredning, tvättstuga, wc och dusch) är placerad.
- möblering, så att det går att granska tillgänglighet och användbarhet.
- måttsättning.
- bruttoarea och boarea/bruksarea för varje plan.
- var sektioner är tagna.
Vid ombyggnad och tillbyggnad är det viktigt att märka ut vad som är befintligt, vad som är nytt och vad som eventuellt ska rivas.
Visa väggar som ska rivas och nya väggar med avvikande markering, till exempel skrafferat (snedställda ritade parallella linjer).
I en bostad ska entréplanet minst ha plats för
- hygienrum (wc/dusch).
- avskiljbar sovplats (till exempel sovalkov).
- matlagning.
- utrymme för måltider.
- plats för sittgrupp.
- utrymme för förvaring och tvätt.
För små bostäder (högst 35 kvadratmeter) gäller andra regler.
Läs om tillgänglighet och bostadsutformning på på Boverkets webbplats.
Sektionsritning
Du ska lämna in en sektionsritning om de förändringar du tänkt göra påverkar byggnadens konstruktion eller om det gäller en ny- eller tillbyggnad. En sektionsritning visar en genomskärning av byggnaden från sidan.
Sektionsritningen ska visa:
- rumshöjder (avstånd mellan färdigt golv och undertak/innertak)
- färdig golvhöjd på byggnadens alla plan inklusive vind
- byggnadens olika höjder
- bjälklagens placering (inklusive isolering)
- takvinklar
- hur byggnaden ansluter till marken.
Teknisk beskrivning
I en teknisk beskrivning redovisar du byggnadens tekniska uppbyggnad, till exempel
- bärförmåga, stadga och beständighet
- energihushållning och värmeisolering
- vatten och avlopp
- brandsäkerhet
Exempelritningar
Bygglovalliansen har tagit fram informationsfoldrarna nedan. De innehåller exempelritningar och viktig information om vad din bygglovsansökan behöver innehålla.
Kontrollansvarig
Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Det finns dock undantag från när en kontrollansvarig behövs. Kontrollansvariga måste vara certifierade, kopia på certifikat ska bifogas i ansökan.
Du behöver oftast inte en kontrollansvarig om du bara ska göra små ändringar av till exempel ett en- och tvåbostadshus. När du utför en åtgärd som varken kräver lov eller anmälan krävs aldrig en kontrollansvarig.
Den kontrollansvarige ska tillsammans med byggherren ta fram ett förslag till kontrollplan för den aktuella åtgärden. Vid rivningsåtgärder ska den kontrollansvarige hjälpa till med inventeringen av både farligt avfall och annat avfall. Det är visserligen byggherrens ansvar att se till att kraven i PBL uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning, men den kontrollansvarige ska se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs.
Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Den kontrollansvarige bör inte vara nära släkt eller ha ett anställningsförhållande till den som utför åtgärden. Läs mer om kontrollansvariga på Boverket.
Kontrollplan
För att ett projekt ska uppfylla exempelvis säkerhet, tillgänglighet och energi enligt de krav som ställs krävs det att man kontrollerar utförandet.
Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att byggnationen uppfyller kraven.
Kontrollplan är med andra ord ett dokument som redovisar vad man kontrollerat och ett intyg på att projektet klarar kraven.
Kontrollplanen ska redovisa:
- vad som kontrolleras
- vem som kontrollerar
- på vilket sätt kontrollen utförs
- mot vad kontroller görs
- resultatet av kontrollen
Vem upprättar kontrollplanen?
Om åtgärden bedöms kräva en särskild person som kontrollerar att kraven följs, en så kallad kontrollansvarig, upprättas kontrollplanen av den kontrollansvarige tillsammans med byggherren. Är det en mindre åtgärd som inte kräver en kontrollansvarig upprättas kontrollplanen av byggherren.
När ska kontrollplanen lämnas in?
Ett förslag till kontrollplan ska redovisas tillsammans med övriga handlingar och fastställs (godkänns) i samband med startbeskedet. Du får då tillbaka detta dokument som ska styra kontrollarbetet under projektets gång. När projektet är färdigställt och kontrollpunkterna har kontrollerats lämnas den signerade kontrollplanen in som ett underlag för att få ett slutbesked. Du hittar mer information om kontrollplaner på Boverkets webbplats.
Exempel på kontrollplaner
Vatten och avlopp
I vissa ärenden behöver du även skicka med en redovisning av hur VA-frågan kommer att lösas. För att veta vad som gäller i ditt fall är det säkrast att kontakta Kontaktcenter.
Tillgänglighet för alla
Bygglovalliansen har tagit fram en folder som förklarar de byggbestämmelser som ska garantera att ett bostadshus blir tillgängligt och användbart för alla, även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Tillgänglighet och användbarhet för alla i en- och tvåbostadshus (pdf)